livetsomohio.blogg.se

Kommer skriva om min ångest, om mina panikattacker, rädslor och annat som man normalt "inte ska" prata om..

"ibland mår jag inte så bra"

Vilken grymt fantastisk o ärlig bok, 
Älskar den! Den borde fanimig ingå i studier inom psykologi/KBT/Behandlingspersonal ja i alla former där man kan tänkas komma  i kontakt med personer som lider av ångest o psykisk ohälsa! 
Var som ett riktigt uppvaknande för mig själv åxå trots att jag känner igen alla panik o ångest känslorna hon pratar om.
 
Hon är en klar förebild!  
 
Älskar kapitlet där hon berättar om hur det är att leva med ångest o samtidigt försöka träffa vänner o vara så att säga umgås å va social.  
Har själv haft en vän som jag trodde förstod hur jag mådde o som jag trodde förstod att jag inte orkade. Efter ett tag sa hon att hon inte ville vara min vän längre, hon tyckte att vänskapen var enkelriktad o att jag "bara ställde in, att jag kom sent när vi bestämt något,  att jag inte verkade bry mig, att jag inte lyssnade när hon förklara att den man jag då älskade var en idiot" 
 
Ja till viss del stämde det,
Hon ställde upp enormt för mig, hon var den jag ringde i smyg inne på toa för att mitt X inte skulle märka något. Sen gick jag ut från toan med henne i luren så hon fick höra att jag akut behövde hjälp,
Hon var den som genast kom till mitt x lägenhet o bankade på, hon visste att han var påverkad av alkohol/narkotika o det brydde henne inte hon skulle bara få ut mig o min yngsta son som då var 1,5-2 år. 
Hon ställde upp enormt! Hon ringde o skällde ut socialen när de ordagrant ljög i sina rapporter om mig som mamma,  dom försökte även ljuga henne i ansiktet,  hon börja då läsa ur rapporten de skrivit..  Då blev de annat ljud i källan. 
 
Ja jag ställde även in flera ggr, jag fick en panikångest attack, kunde stå i hallen å hjärtat banka så hårt i bröstet,  benen blev som kokt spagetti,  
En gång, när jag fyllde år bjöd hon hem mig på förmiddagen,  hon hade köpt tårta åt mig, o presenter HON fixa ett minikalas,  jag hade legat vaken halva natten med ångest så jag tog mig inte upp på morgonen,  så jag försov mig typ 2 timmar..  Skämdes o fick ångest för det.  
Tog mig dit iallafall o jag var sååååå tacksam för allt hon gjorde för mig utan minsta baktanke. 
 
När hon sa upp vänskapen så blev jag enormt sårad, trodde hon förstod hur jag kämpade o i vilket värdelöst skick jag faktiskt var i, 
Men nu visst jag kan sakna henne men hon har svikit mig sjukt mycket efteråt. Så nej jag vill inte gå tillbaka till den vänskapen igen. 
 
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: